Här har vi ett nytt (?) tänk kring hur man skulle kunna segla respit.
Mina kommentarer nedan.
Inledning
Under hösten 2017 bildade Lysekils Segelsällskap Gullmar (LSSG) en projektgrupp med målet att försöka göra något åt det vikande intresset för att deltaga i de årligen återkommande kappseglingarna som LSSG arrangerar. Under projektgruppens första möte delgav en av deltagarna i gruppen, Lars-Martin Arendal, sina tankar kring kappsegling med kompensationsrundor.
Bild 1 nedan visar den bana som seglats under Lysekil Race sedan början av 2000-talet. Banan är en ändamålsenligt och vackert komponerad skärgårdsbana med ett långt ben i havsbandsmiljö och erbjuder oftast fina seglingsförhållanden. De senaste åren har kappsegling med respitstart (jaktstart) genomförts vilket på grund av skiftande väder och vind gör att rättvisa förhållanden ibland är svåra att uppnå. Planen är att råda bot på detta genom att introducera ”Kappsegling med kompensationsrundor” på Lysekil Race 10 juni 2018.
Världspremiär således för ett nytt och rättvisare sätt att kappsegla, alla är på banan lika länge, under samma väderförhållanden och första båt i mål vinner.
För att mer i detalj förklara vad denna innovation handlar om och innebär för de som deltager, redogör jag nedan för en intervju med Lars-Martin i syfte att få klarhet i de bakomliggande tankegångarna och hur han tänkt sig att det skall gå till i praktiken.
Bild 1. Lysekil Race banan.
Upphovsmannen
Lars Martin Arendal är en mycket talangfull seglare med mångårig erfarenhet från kappsegling i OK-jolle, H-båt, IF-båt och sist men inte minst med CB370-prototypen ”Gungner” på ett stort antal respitkappseglingar med LYS (Leading Yard Stick), numera SRS (Svenskt Respit System).
Lars Martin har en rad meriter och stor erfarenhet som rorsman, gast och seglingsledare och är dessutom en kompetent filosof när det gäller teorin kring seglingens ädla konst.
Bild 2. Lars Martin Arendal, seglare och filosof.
Kompensationsrundor, i teorin
”En gammal idé som pånyttföddes i samband med projektgruppens arbete i höstas” säger Lars-Martin som kläckte idén med kompensationsrundor för ca 15 år sedan. Frågan han då ställde sig var ”Kan man låta båtar med olika fartresurser segla en individuellt korrigerad distans för att uppnå rättvisare kappseglingsförhållenden? Och hur skall detta gå till?
Det finns följande varianter på SRS-segling
• Tid på tid, gemensam start och uträkning av korrigerad tid
• Tid på distans, respitstart med individuella starttider. Första båt i mål vinnersäger Lars Martin som nu också introducerar
• Distans på distans, gemensam start, tilldelade kompensationsrundor. Första båt i mål vinner
Distans på distans finns egentligen inte inom SRS-systemet som helt är grundat på tid. Därför behöver banbenen och kompensationsrundorna viktas med tidsfaktorer, beroende på vindriktningen,TWA (True Wind Angle), så att båtar med olika SRS-tal teoretiskt kommer att segla lika lång tid om de seglar upp till sina SRS-tal.
För att vikta banbenen används ett så kallat polardiagram för en representativ båt.
”Utgå från den snabbaste bogen, då har vi en tidsfaktor 1 och alla andra vindvinklar (TWA) kommer att ta längre tid för en och samma sträcka, dvs vi får en högre tidsfaktor” säger Lars-Martin.
Bild 3 nedan visar hur tidsfaktorn (TF) varierar vid olika vindvinklar. Segelbåtar är i allmänhet snabbast på halvvind i mellanvind, det vill säga 5-6 m/s. Vid alla andra vindriktningar tar det längre tid för en och samma sträcka. Lars Martin menar att de flesta båtar har nästan identisk karakteristik när det gäller fartresurser vid olika TWA, så att TF antar i stort sett samma värde för de båttyper han studerat.
Bild 3. Tidsfaktorn (TF) som funktion av vindvinkeln (TWA).
I bild 4 nedan visas ett banexempel där banans olika delar har tilldelats tidsfaktorer vid en vindriktning på 240 ⁰. Vid en annan vindriktning kommer andra tidsfaktorer förstås att gälla.
Bild 4. Banexempel med viktade bandelar.
Fördelarna med att erbjuda kappsegling med kompensationsrundor är uppenbara.
• Alla startar samtidigt
• Kompensationsrundor kombineras för olika SRS-tal
• Först i mål vinner
• Alla båtar seglar lika länge (teoretiskt)
• Oberoende av vindstyrka
• Oberoende av ökande eller minskande vindstyrkaKompensationsrundor, i praktiken
”Tanken är att använda sjömärken som rundningsmärken vilket sparar arrangörerna tid och arbete” säger Lars Martin och tillägger ”De kompensationsrundor som skapas med hjälp av dessa stationära sjömärken kommer att uppmätas noggrant”.
Lars Martin avslutar med att berätta att han har tagit fram ett dataprogram som utför viktningsberäkningar och individuell tilldelning av kompensationsrundor för alla deltagande båtar.
Kappsegling med kompensationsrundor kommer att ha premiär, i Lysekil, Sverige och Världen, 10 juni 2018 på Lysekil Race som ingår i Lysekilsregattan arrangerad av LSSG.
Inbjudan, anmälan och mer information finns på www.lssg.se under rubriken Kappsegling.
Vid rodret och tangentbordet
Bo Callenberg
Jag har vid något läge föreslagit ett virtuellt märke som placeras “individuellt” beroende på SRS, och där banlängden alltså blev olika för olika båtar. Med gemensam start, och samtidig rundning av det virtuella märket, skulle man kunna få gemensam målgång. Det är ju ett annat sätt att lösa samma problematik.
Vi vågade inte prova det. Framförallt av två skäl. Det främsta var, att även om vi som teknik- och beräknings-nördar skulle förstå det fantastiska med idén, så skulle inte alla göra det. Då skulle det upplevas som orättvist och hela vitsen skulle vara borta.
Det andra skälet handlade om tävlingsledningens ansvar. Tävlingsledningar giussar oftare fel än rätt när det gäller väder och vindriktningar. Och på en fast bana så spelar inte det någon roll, men när dessa gissningar påverkar (eller avgör) resultatet, så läggs alldeles för mycket ansvar på arrangören.
Sedan är jag lite osäker på hur resonemanget på mötet i Lysekil gick. Om man vill adressera ett vikande intresse, så borde man utgå från varför seglarna inte dyker upp? Och där har jag svårt att se hur ytterligare komplexitet kan vara lösningen på just det problemet?
Vi har svaret 10 juni.
The post Kappsegling med kompensationsrundor? appeared first on BLUR.