Nyheter i SRS 2015

Här har vi nyheterna inför 2015. Först och främst tycker jag att det är kul att man jobbar för att utveckla regeln. Det visar på intresse och engagemang i respitsegling.

Sedan är det alltid en balansgång mellan en bättre regel och komplexitet. Det är ju i hanteringen ute i klubbarna som vi har haft de största problemen de senaste åren. Vad tror ni, kommer detta att funka i praktiken?

SRSs – Shorthanded

Shorthandkappsegling blir allt mer populärt i vårt avlånga land och vi har nu tagit fram ett modifierat respittal som bättre speglar olika båttypers prestanda vid avsaknad av besättningsvikt, alltså vid shorthandsegling.

I SRS 2015 införs två extra SRS-tal på alla båtdatablad för standardbåtar och mätbrev. Dessa två tal kallas SRSs – med eller utan undanvindssegel. Det finns fortsatt möjlighet att ta ut ett mätbrev enbart för shorthandkappsegling med en alternativ segelkonfiguration. Shorthandmätbrevet innehåller endast SRSs-talen.

Observera att SRSs endast kan användas i enlighet med SRS-klassregler A4.3 iv, dvs. arrangören måste i inbjudan och seglingsförskrifter tillåta användning av SRSs-talen.

Tabellen och diagrammet nedan visar exempel på differensen mellan SRS och SRSs och hur denna blir större för båttyper där besättningens vikt och placering har större påverkan på båtfarten. SRSs tar inte hänsyn till huruvida det blir svårare att utföra manövrar med begränsad besättningsstorlek.

Klassning av enskrovsbåtar

SRS-användarhandledning har alltid förespråkat att om deltagarantalet så medger bör man dela in ett SRS-fält i klasser. Klassegrare bör framhållas före en eventuell totalsegrare eftersom det är en stor del slumpen som avgör vilken båttyp som kan bli totalsegrare i en enskild tävling.
Vid klassindelningen bör man inte bara beakta SRS-talet utan även båttypernas olika seglingsegenskaper. Man bör hellre placera t.ex. alla långsmala båtar eller ”sportbåtar” i en klass även om det blir ett relativt stort spann i respittal. Speciellt bör flerskrovsbåtar segla i egen klass. För att underlätta för arrangörerna att göra denna klassindelning införs klassningar på alla båtdatablad och mätbrev inför 2015.

Klassningen beskriver alltså i grova drag seglingsegenskaperna för en båttyp och delas in i tre huvudkategorier och två subkategorier (där den sista subkategorin egentligen inte alls beskriver seglingsegenskaperna utan är mer till för att bevara vårt kulturarv). Alla båtar tilldelas en huvudkategori. En båttyp oavsett huvudkategori kan sedan också tilldelas en eller flera subkategorier och det står arrangören fritt att skapa klasser som de tycker är lämpliga för regattan.

Följande klassningar kommer att finnas i SRS 2015 (förkortning i parentes):

Huvudkategorier:
Racer/Sport (R/S)
Cruiser/Racer (C/R)
Cruiser (Cr.)

Subkategorier:
Långsmal (LS)
Classic (Cl.)

Kort beskrivning av de olika klassningarna:

Racer/Sport (R/S)
Båtar som är lätta i förhållande till sin seglande längd samt har relativt stor segelyta i förhållande till sitt deplacement. Båtar i denna klass har ofta god förmåga att segla snabbare än sin skrovfart, dvs halvplana eller plana, förutsatt att skrovformens linjer främjar detta. En typisk Racer/Sport-båt utmärker sig ofta i lättvind och på öppna bogar i frisk bris. Exempel på Racer/Sportbåtar: Elvström 717, Melges 24, Farr 30 m.fl.

Cruiser/Racer (C/R)
En typisk Cruiser/Racer är en båt konstruerad för att vara lika bra att semestra som att kappsegla i. Segelytan är moderat till stor medans båtens deplacement är högre än för en typiskt sportbåt. Den Typiska Cruser/racern är mycket allround men går relativt sett bäst på kryss/läns-betonade banor i mellanvind. Exempel på Cruiser/Racers: Scampi, Linjett 33, First 36.7, m.fl.
 
Cruiser (Cr.)
En Cruiser är normalt konstruerad att i första hand vara bekväm, både att bo ombord på och att segla. Deplacementet är ofta relativt högt i förhållande till sin seglande längd och segelytan är liten till moderat i förhållande till båtens deplacement. Den typiska Cruisern har ofta sin sweetspot på halvvindar i frisk bris. Exempel på Cruisers: Winga 87, Monsun 31, Bavaria 37 Cr, m.fl.

Långsmal (LS)
Långsmala båtar har ett relativt lågt vågbildningsmotstånd även om de nödvändigtvis inte är extremt lätta och detta gör att de ofta kan segla snabbare än sin skrovfart på öppna bogar även om de inte per definition planar. Den moderata bredden gör att de ofta är begynnelseveka och detta påverkar normalt höjdtagningen negativt. En långsmal båt går därför förhållandevis bäst på öppna bogar i mellan till frisk vind. Exempel på långsmala båtar: Safir, Smaragd, Passad, mfl

Classic (Cl.)
Båtar konstruerade innan 1968 får denna klassning. Det har egentligen inget med seglingsegenskaperna att göra utan bara ett sätt att uppmärksamma alla gamla vackra klassiska båtar. Klassningen förenklar för arrangörer att tex instifta pris för bästa Cassic-båt eller varför inte vackraste Classic-båt! Classic är en vädjan att ta hand om vårt kulturarv.

Exempel på klassindelning
Eftersom varje kappsegling är unik måste varje arrangör få välja hur man vill göra sin klassindelning. Det finns alltså inga strikta regler för hur klassningen skall tillämpas. Nedan ger vi ett exempel på hur vi tänker oss att klassningen kan användas för att göra en funktionell klassindelning.

Om vi tänker oss en regatta som drar ca 100 båtar så kanske 70% av dessa har klassningen C/R. Dessa båtar kan man sedan dela upp i ytterligare tre klasser för att minska intervallet mellan respittalen, t.ex. CR1, CR2 och CR3. Vi får då ca 23st båtar i var C/R-klass, alternativt sätter man fasta intervaller baserat på respittal vilket nog kommer att leda till att en eventuell klass runt 1,20 – 1,30 får klart flest båtar. Sistnämnda alternativ är teoretiskt mest rättvist men det blir kanske inte fullt så roligt för CR1 och CR3 som blir klart färre i sina respektive klasser.

Långsmala båtar samlar man också med fördel i egen klass om tillräckligt antal finns. I detta fall leker vi med tanken att vi hittade 6st vilket kanske är på gränsen för att ge dem en egen klass. Så för att dessa ska få lite fler båtar att kappsegla mot så går vi på deras huvudklassning och delar in dem i övriga klasser. Istället utser vi ett pris för bästa Classic som ju ofta också är långsmal.

Vidare hittar vi 16st båtar med klassningen R/S vilket är på gränsen till om denna skall delas in i två klasser men vi gör det enkelt för oss och buntar ihop alla R/S i en klass.
Sist men inte minst viktig har vi båtar med klassningen Cruisers, dessa ska vi värna om då de potentiellt skulle kunna utgöra en stor bredd, tänk bara på hur många Bavarior det finns! Dock kanske de bara var 8st på just denna regatta med klassningen Cruiser men det kan vara av betydelse för framtiden att de får en egen klass.
 
Totalt kommer de hundra båtarna att delas in i följande klasser:
RS
CR1
CR2
CR3
Cr.
Samt pris för bästa Classic.
Man kan även skriva ut klassningar som Cl, LS och båtar som seglas shorthanded (SH) i resultatlistan så att dessa själva kan jämföra sig mot övriga även om det inte finns dedikerade klasser för dessa.

Båtar utan SRS-tal
Båtar av en typ som inte finns i tabellen och som inte har SRS-mätbrev får enligt kappseglings–reglerna inte delta. Att på en sanktionerad kappsegling hitta på egna respittal eller acceptera gamla mätbrev är, även om det är lockande, regelvidrigt och ett säkert sätt att skaffa sig obehag och besvär. Vad som kan vara acceptabelt på klubbnivå är inte OK när båtar från flera klubbar deltar. Överväg istället att ha en ”tur-klass” där dessa båtar kan segla banan utom tävlan.

Ovanstående information finns även i SRS-användarhandledning 2015.

The post Nyheter i SRS 2015 appeared first on BLUR.